Hoppa till kommentarerna

Miltons Bitch

Min syn på saken

Arkiv

Kategori: IT
Linux Mint 12 KDE på den stationära datorn

Linux Mint 12 KDE på den stationära datorn

Köpte nya komponenter till min stationära dator i helgen, men upptäckte att jag köpt DDR II-minnen istället för DDR III, men detta åtgärdades under gårdagen. En positiv sak med denna lilla miss var att jag med DDR III-minnen fick 16 Gb istället för 8 Gb och fick dessutom 400 riksdaler tillbaka!

Jag skruvade ihop datorn igår kväll och allt fungerade redan på första försöket.

Idag installerade jag Linux Mint 12 KDE på en av hårddiskarna och jag har nu konfigurerat några av mina e-postkonton via IMAP, så jag inte ska behöva logga in i Windows mer än absolut nödvändigt.

Hade det inte varit för Adobe Photoshop Lightroom, så hade jag nog gjort ett seriöst försök att gå över helt till Linux, men tills jag hittat en motsvarighet, så behåller jag Windows-installationen.

Ska testa lite olika ”Lightroom”-program för Linux och se om jag kan hitta någon bra ersättare. Är tacksam för alla tips!

Efter att ha installerat Linux Mint 12 KDE på min bärbara dator och suttit med det i några timmar, bestämde jag mig för att även installera det på en av mina hårddiskar på den stationära datorn.

Eftersom jag installerat både Windows och Linux åtskilliga gånger tidigare, kände jag mig inte det minsta orolig, utan stoppade i USB-minnet i datorn och bootade från denna.

Problem uppstod med en gång. Linux ville inte starta alls. Testade med både 32- och 64-bitars versionen av Linux Mint 12 KDE och både från USB-minnet och från en DVD.

Tillslut gick åtminstone Linux igång, men det var efter en lång tids ”tänkande”, så jag anade oråd och det visade sig att jag hade rätt. När jag installerat Linux på hårddisken och startade om datorn, så fick jag inte upp något val om huruvida jag ville starta Windows eller Linux – endast Linux fanns att välja.

Eftersom jag installerat Linux på en hårddisk som innehöll min tidigare Windows 7-installation, insåg jag snart var problemet låg…

När jag satte i senaste hårddisken och installerade Windows 7, så hade jag kvar den gamla Windows 7-disken i datorn och Windows valde att lägga bootmanagern på den gamla disken – som jag nu hade installerat Linux på…

Satt i ett par timmar och försökte få igång den ”nya” Windows-disken, men tillslut gav jag upp.

Slet ur sladdarna till alla hårddiskarna (5 stycken!) och kopplade endast in Linux-disken. Installerade därefter Windows 7 på denna, startade sedan om datorn med min ”nya” Windows 7-disk.

Allt fanns förstås kvar på disken, så jag kopierade alla väsentliga kataloger till ”Linux”-disken (numera med Windows 7) och stängde av datorn, kopplade ur Linux-disken och startade upp med den nya disken.

Sitter nu och installerar Windows 7 igen, på den nya disken, och när detta är klart, ska jag boota upp på Linux-disken, kopiera tillbaka katalogerna till nya disken och sedan boota upp den igen.

Om allt går som jag tänkt mig, så ska jag därefter vara redo att koppla in de övriga diskarna och sen ska systemet vara återställt.

Återstår att se hur väl den planen fungerar…

Kan nu, ett par timmar senare, konstatera att planen inte fungerade riktigt så bra som jag tänkt mig. Windows 7′s säkerhetsfunktioner sätter käppar i hjulen och tillåter mig inte att kopiera över backupen till den andra disken – Access denied.

Har testat att ändra rättigheter och ägare, men det går inte.

Sitter nu och försöker få igång Linux på burken eftersom Linux skiter fullständigt i filrättigheterna på Windows-diskarna, men det fungera inte så bra det heller – Linux vill inte starta på datorn :/

Har testat med Linux Mint 12 KDE och nu försöker jag med Fedora 16, men resultatet blir det samma – tvärnit med en grå skärm.

Söndag 21:45

Datorn är nu helt återställd utan några förluster, förutom en hel söndag, men det kommer det fler av.

Jag kan tacka Linux för att det hela gick så pass smärtfritt och utan några dataförluster. Lyckades tillslut boota upp Linux Mint 12 på datorn och radera kataloger som Windows vägrade låta mig röra och sen var det bara att kopiera över mina backup kataloger, stänga av datorn, koppla in de andra diskarna och starta upp burken igen.

Upptäckte precis att Linux Mint 12 KDE släpptes i början på februari, så nu har jag laddat ner ISO-filen och håller på att bränna ner den på en DVD-skiva för att sedan installera på min bärbara dator, som numera inte vill boota från USB-minnet (därav DVD).

Installerade tidigare idag KDE under Mint och var väldigt nöjd med detta och tänkte även nöja mig med det, men nu blir det en total ominstallation istället.

Att jag väljer att installera om hela datorn beror på att jag vill rensa datorn helt eftersom jag testat en hel del saker på den och allt har inte lyckats så bra… Har inga viktiga data på datorn, så jag behöver heller inte hålla på med backup och dylikt, utan det är bara blåsa rent datorn med en ny fräsch installation av Linux Mint 12 KDE.

Är du nyfiken på Linux, så tycker jag du ska ta en titt på Linux Mint 12 KDE, som trots allt påminner mer om Windows än GNOME, som är också är en skrivbordsmiljö, precis som KDE.

Linux Mint 12 KDE kan du ladda ner från http://www.linuxmint.com

Skrivbordsmiljön KDE

Skrivbordsmiljön KDE

Hade tänkt installera Kubuntu, men av någon anledning kan jag inte längre boota från mitt USB-minne och efter några timmars felsökande och testande, så gav jag tillslut upp.

Har istället installerat skrivbordsmiljön KDE och använder nu det istället för GNOME. Vet inte om det redan fanns installerat, men det spelar mindre roll.

KDE påminner mer om Windows och det passar mig bättre.

Satt tidigare och funderade på varför jag envisats med att köra vidare på Linux på min bärbara dator och jag kom på svaret för en stund sedan. Anledningen är att jag i Linux kan stänga av klickfunktionen på pekplattan, vilket underlättar tillvaron enormt när jag exempelvis sitter och skriver ett blogginlägg som det här.

Nu sitter jag oftast vid min stationära dator, men eftersom jag numera kan skriva obehindrat även på min bärbara dator, så sitter jag med den allt oftare.

Jag tror jag blandat ihop saker och ting vad gäller gränssnittet i Linux. Istället för att installera en annan distribution, så var det en annan skrivbordsmiljö jag var ute efter och GNOME och KDE finns, så vitt jag vet, till de flesta Linux distarna, så det räcker att byta skrivbordsmiljö.

Någon Linux-kunnig person kan nog rätta mig, om jag har fel.

Efter att ha kört Linux Mint 12 i ett par månader på min gamla bärbara dator tänker jag nu installera Kubuntu 11.10 istället.

Är inte helt nöjd med gränssnittet i Linux Mint, även om det handlar om småsaker, men jag är även nyfiken på Kubuntu. Har testat Ubuntu vid ett antal tillfällen, men den senaste versionen jag testade, men startmenyn placerad till vänster på skärmen var det värsta jag varit med om. En synnerligen korkad lösning.

Startmenyn i Linux Mint är inte heller helt smidig, åtminstone inte när man bara har en pekplatta att tillgå istället för en riktigt mus, så jag hoppas den ska vara bättre i Kubuntu.

Det vekar heller inte gå att placera ikoner/genvägar nere i något snabbstartsfält, som i Windows. Det är något jag saknar, men jag är inte säker på att det går i Kubuntu heller.

Sen är jag väl inte helt nöjd med Linux överhuvudtaget, men det beror främst på att jag inte kan det så bra. Dessvärre är jag inte så intresserad av att lära mig det heller, så det blir ganska mycket frustration mellan varven.

Det är inte så svårt att begripa varför Linux inte slår igenom hos den stora allmänheten – det krävs betydligt mer av användare för att fixa saker och ting i Linux än i Windows, oavsett vad alla Linux-fanatiker påstår.

Ta bara en sådan sak som att ladda ner ett program från en hemsida och installera det… Hur f-n gör man det? Finns inte programmet med i Linux inbyggda programkatalog, så begriper inte jag hur man installerar.

Får man information om hur man installerar skiten via Terminalen, så lyckas jag installera det, men sen ska man försöka hitta skiten i Startmeny och det är inte heller det lättaste alla gånger, åtminstone inte i Linux Mint som placerar ikonerna i olika mappar beroende på vad den anser att programmet tillhör.

Det verkar heller inte gå att redigera startmeny.

Allt är förstås inte Linux fel. Mycket är vanesaker, annat kräver ny kunskap, men rätt mycket suger helt klart.

Nej, nu är det dags att börja installera Kubuntu…