Miltons Bitch

Folkstyre = Folket bestämmer

Ordet ”demokrati” kommer från de två grekiska orden ”demo” (folk) och ”kratos” (styrelse) och betyder ungefär ”folkstyre”.

I Sverige har vi ”representativ demokrati”, vilket betyder att folket får rösta på vilka som ska bestämma. Det är alltså inte folkstyre som gäller i Sverige och det är heller inte speciellt demokratiskt eftersom ingen av oss – folket – får vara med och bestämma i enskilda frågor.

Ibland har vi visserligen folkomröstningar gällande annat än just riksdags- och kommunval, men inte heller det har något med folkstyre att göra eftersom dessa folkomröstningar endast är vägledande. En folkomröstning är inte bindande, så politikerna kan göra hur de vill ändå. Ett tydligt exempel är folkomröstningen om höger/vänstertrafik på 60-talet. Folket röstade Nej till högertrafik, men så vitt jag vet, så kör alla på höger sida sedan dess…

Att införa fler bindande folkomröstningar på fler enskilda frågor hade varit betydligt mer demokratiskt och innebära mer folkstyre.

Jag inser förstås att väldigt få skulle vara intresserade av att rösta på varenda fråga som diskuteras av politikerna, men det är heller inte nödvändigt. Med dagens system, så lägger jag min röst på ett parti och därmed har de mitt mandat i alla sina frågor. Med ett direktdemokratiskt system, så skulle jag kunna ge min röst åt ett annat parti i enskilda frågor, helt efter eget tycke. Jag skulle kunna rösta i precis varenda fråga, helt efter eget tycke och sålunda vara helt partioberoende, men är jag inte intresserad, så kan jag låta ett parti ta hand om min röst.

Ett av de vanligaste argumenten mot direktdemokrati är just bristen av intresse och tid hos folket att sätta sig in i alla frågor och dessutom rösta, men som jag ser det, så är detta helt frivilligt. Vill man inte engagera sig, av vilken anledning som helst, så behöver man inte – då ligger ens röst hos det parti man givit sitt mandat åt och man kan även ändra vilket parti man vill delegera till under tidens gång.

Tack vare datorerna och Internet, så är detta fullt möjligt. Tekniskt sett är det inte ens speciellt svårt. Problemet ligger snarare hos dagens politiker som knappast är intresserade av mer folkstyre, men även hos folket som inte är tillräckligt intresserade av något annat system än det vi har idag eftersom de allra flesta av oss tycker att vi redan lever i ett demokratiskt land med folkstyre. Det är det vi fått lära oss enda sedan vi var små – att Sverige är ett demokratiskt land med folkstyre.

Men när det väl dyker upp en fråga som engagerar folket, så tror jag betydligt fler skulle vara intresserade av att kunna påverka.

Om du i kommande val röstar på parti X och nästa år dyker det upp en fråga om huruvida det ska vara lagligt att göra det ena eller det andra – så har du givit parti X ditt mandat i frågan. Att du inte alls håller med parti X i denna fråga är helt ovidkommande. Du har röstat på parti X och därmed givit dem ditt mandat även i denna fråga. Hur demokratiskt är det? Hade det inte varit mer demokratiskt om du kunde ändra din röst i denna fråga?

SvD Valkompass

Gjorde om SvD’s valkompass (partikompassen) och den här gången valde jag att endast svara antingen ”Sympatiserar helt” eller ”Helt emot” istället för något mitt emellan. Resultatet kan du ser här ovan och det är tydligt att mina sympatier ligger främst hos Moderaterna, tätt följt av Folkpartiet.

Att jag sympatiserar med M och FP är jag inte förvånad över, men jag är lite förvånad över att jag får så högt resultat även på V.

SD verkar ligga kvar på samma nivå som tidigare, men jag kan inte riktigt förstå varför. På den enda invandrarfrågan i testet svarar jag väldigt tydligt emot SD’s åsikter, men uppenbarligen har de andra frågor som jag sympatiserar med.

Jag tänker inte rösta på Moderaterna, men eftersom Socialdemokraterna kommer så lågt i resultatet, så är inte heller de ett alternativ. Dessutom innebär en röst på Socialdemokraterna automatiskt en röst på Miljöpartiet och det är jag inte ett dugg intresserad av. Det innebär även en röst på Vänsterpartiet, men det kan jag faktiskt leva med.

Tyvärr så spretar jag för mycket i frågorna, även om testet visar att jag främst sympatiserar med Moderaterna och Alliansen, men eftersom jag står så olika i frågorna och i ena frågan står på vänstersidan och i andra på högersidan, så överväger jag att inte rösta alls. Jag kan inte ge min röst på endera blocket för ett par frågor och samtidigt ge dem min röst i alla andra frågor där jag inte håller med. Det är bara fel.

Frågan ”vilket parti ska jag rösta på” är såldes långt ifrån besvarad för min del och fortsättning följer.

Leverans av Cocosbollar

I onsdags körde både jag och Lillen Roslagen och bägge började ute på Gräddö. Jag skulle till ICA Gräddö och Lillen till någon privatperson och på det stället fick han en kartong med cocosbollar, så när han var färdiglossad fick han parkera längs vägen och vänta in mig

Munnen full av Cocosbollar

Jag stannade till lite snabbt bredvid Lillen och han sprang ut och lämnade två bollar till mig och sen drog vi vidare.

Vi hann dock knappt en kilometer innan jag hunnit få i mig bägge bollarna och en ny ficka längs vägen uppenbarade sig, så där stannade vi och jag sprang över för att hämta ännu en boll.

Den tredje Cocosbollen hann jag trycka i mig innan jag fått i andra högväxeln och sen dröjde det inte länge förrän illamåendet infann sig för oss båda och vi ägnade den närmsta halvtimmen åt att beklaga oss över detta.

Cocosbollarna kommer från Ländia som Kyl & Frys körde åt för ett par år sedan.

Tillbackad på ICA Årsta, Stockholm

Som alla andra måndagar sedan snart ett år tillbaks, börjar jag dagen med att lasta på ICA Årsta.

Klockan 04:30 infinner jag mig på ICA Kallhäll där jag har lastbilen, men på måndagar har jag bara lass från ICA Årsta, så det är dit jag beger mig.

Jag har lasttid klockan 05:30 och vid 05:25 har jag backat till både bil och kärra. Det är inte många som lastar vid den här tiden, så det går bra att backa in bägge ekipagen samtidigt.

Första lasset går till tre butiker på Ekerö, men i måndags låg lasset på hela 97 ytor (burplatser) och eftersom jag endast lastar 64 ytor (två går bort för att få med pallvagnarna), så behövde jag enbart lasta en butik – ICA Tappström, eller ICA Tappen som det kallas. 72 ytor totalt, men det gick att dubbelställa några pall, så jag fick med hela Tappen.

Färdiglastad

En timme senare var ekipaget lastat och ihopkopplat och jag var redo för avfärd, men innan jag begav mig ut till Ekerö, åkte jag förbi firman och tankade eftersom bränslemätaren var nere på reserven.

181:an backar till på firman

Jag måste tanka från höger sida och för att komma rätt måste jag åka in på firman och vända och där blev jag stående i c:a fem minuter eftersom en ny chaufför höll på att backa in 181:an med släp i en lucka och det gick inte helt smidigt.

Medan jag väntade pratade jag lite snabbt med en kollega som kör enkelbil och han kunde inte bergripa vad chauffören i 181:an höll på med. Jag konstaterade bara ”att det inte är så lätt som det ser ut”, men samtidigt kunde jag inte låta bli att irriteras över att så få enkelbilschaufförer kan sätta sig in i hur det är att backa med bil och släp. Firman är dessutom ett av de sämre ställena att backa till på.
Dels är det ganska dåligt med utrymme, men man blir även lurad av att luckorna inte står rakt i förhållande till staketet/parkeringen som man har framför sig och därmed automatiskt använder sig av för att se hur man står. Står man rakt i förhållande till staketet, så står man snett vid luckan och tvärtom. Detta försvårar givetvis för chaufförer som ska backa till för första gången.

Morgontrafik

Efter tankningen var det bara att sätta sig i köerna mot Ekerö och jag var vid butiken vid 07:30, en dryg halvtimme efter ordinarie schema.

Tillbackad på ICA Tappen

Lossningen på ICA Tappen går i regel väldigt snabbt, men i fredags lovade jag chefen att använda PDA’n (en handdator med streckkodsläsare), så lossningen tog lite längre tid än vanligt. Förutom att det tar något längre tid att lossa när man ska ”skjuta” av varenda bur och pall, så är det framför allt väldigt irriterande.

Att skjuta av varenda bur innebär att man först måste dra fram buren, stoppa den och eventuellt vrida/gå runt för att sedan skjuta av streckkoden. Om etiketten är hel och fin, så läser PDA’n oftast av den utan problem, men är det plast, veck, fukt, starkt ljus eller annat störande, så har den givetvis större problem att läsa av den. Det är efter inläsningen av streckkoden som ett riktigt irritationsmoment uppstår – PDA’n är väldigt seg med att hitta rätt bur att ”pricka” av från listan. Det kan ta flera sekunder, vilket i lossningssammanhang är en väldigt lång tid eftersom man blir stående och måste vänta på att apparaten blir klar för att skjuta av nästa bur eller pall.

Att skjuta av halvpallar och dubbelställda pall är ännu värre. Först ska man dra igång pallen som kan väga flera hundra kilo och när man väl fått fart på den ska man stoppa den för att gå runt och leta upp etiketten. Är det halvpallar, så kan etiketterna sitta på olika sidor, så man måste gå runt helt. Samma sak med dubbelställda pallar. Dessutom ska man vänta på att PDA’n letar rätt på vilken pall du skjutit av.

Med PDA’n tar lossningen 5-20 sekunder extra per pall och även om det inte är någon större tid, sett över hela arbetsdagen, så är det många sekunder som man hinner bli förbannad på, speciellt om man har dåligt humör som undertecknad.

Eftersom jag var något sen till Tappen hade bilen med färskvaror tagit det mesta av tomgodset, så det enda som återstod för mig var en bur med gråbackar, en med brätten och en stuv med några pall. Därefter var det bara att åka tillbaka.

Resten av dagen förflöt som vanligt och tack vare att jag fått en ny lucka för det tredje och sista lasset, så behövde jag inte vänta på lucka heller.

Sista lasset kör en annan chaufför ut för att jag inte ska få övertid och bryta mot Vägarbetstidslagen som säger att max arbetstid är 10 timmar om man jobbar någon gång mellan 01:00 och 05:00. Eftersom jag börjar 04:30, så räknas jag som nattarbetare och får sålunda inte jobba mer än max 10 timmar.

Huruvida man får böter för detta eller ej är en annan fråga, men eftersom det är jag som tar den eventuella risk som finns, så är det bättre att avstå.

Bil 170 nytvättad och parkerad på ICA Kallhäll.

Det här är minst tredje inlägget jag skriver om mina måndagar på ICA och det finns en ganska enkel anledning till att jag skriver om just måndagarna – jag är ledig på tisdagar och har sålunda tid att skriva om just måndagar.

När helgen kommer, så har jag glömt hur veckan varit – om det inte hänt något speciellt, men det gör det sällan. På måndagar har jag dessutom tre lastningar, i Årsta, och detta innebär tre gånger fler tillfällen att irritera sig över något, jämfört med resten av veckan.

Sedan tomgodshanteringen togs över av Sateba, så har detta irritationsmoment nästan försvunnit helt och det var ett av dem största irritationsmomenten tidigare. Nu är det upptagna luckor, sena lass och brist på utlastare som toppar listan. Förhoppningsvis blir även detta bättre när ICA Årsta läggs ner någon gång nästa år (2011) och fler lass går från ICA Kallhäll istället, som är en betydligt modernare terminal.

Hösten nalkas och sen kommer snön

Den första höststormen verkar vara på ingång över landet och jag tillhör nog minoriteten som ser fram emot detta. Varför? Jo, jag tycker helt enkelt om ”extremväder”, så länge det inte blir livshotande extremt. Jag tycker helt enkelt om när det händer lite, speciellt i trafiken.

Låsta bromsar på släpet

Att ligga ute på vägarna i riktigt skitväder ger spänning och utmaning. Visst kan jag sitta och svära när jag fastnar eller något annat händer, men jag uppskattar ändå utmaningen som detta innebär. Dessutom känner jag mig nöjd när jag väl parkerat helskinnad för dagen.

I vintras, eller rättare sagt i slutet av vintern, fastnade jag i Norrtälje med bil och kärra – på helt plan mark och det innebar 45 minuters slitande och svärande utan resultat.

Tillbackad med bil 170 på ICA Väddö på vintern.

Jag skulle backa in släpet på en parkering och med en personbil på ena sidan var jag tvungen att vrida kärran ganska snävt och helt plötsligt upptäckte jag en snödriva vid höger framdäck. Samtidigt som jag stannade insåg jag mitt misstag – jag stod still med kärran i 45 graders vinkel i förhållande till bilen. Kärran var full med tomgods – bilen halvfull, med all vikt över framstammen. När jag försökte köra framåt, hände absolut ingenting förutom att backdäcken spann på den lätt fuktiga snö- och isbacken. Jag kom varken framåt eller bakåt och jag blockerade dessutom hela parkeringen.

Kämpade i drygt 45 minuter med att kasta in kartong, papper, snö, grus, grenar och spännband under bakdäcken, men ingenting hjälpte. Jag hade kopplat av kärran, men det gjorde ingen skillnad. Boggin var givetvis uppe, men det spelade heller ingen roll. Tillslut var det bara att krypa till korset, ringa chefen och invänta bärgare som drog loss mig utan några som helst problem.

Detta var dock enda gången jag fastnade i vintras och det är även första – men antagligen inte sista – gången som jag tvingats kalla på bärgare.

Vatten är halt

Nu är det ännu ett tag kvar till vintern, men extrema regnoväder kan ställa till det nästan lika mycket som snön. Folk har nog i regel mindre respekt för vatten på vägen än för snö och is, även fast vatten egentligen är ”halare” än både snö och is. Vattenplaning innebär total avsaknad av väggrepp medan snö och is innebär minskat väggrepp.

Man behöver inte få vattenplaning för att snurra runt. Det räcker att vägbanan är fuktig, så är den betydligt halare än annars, vilket alltför få verkar tänka på. Att hålla avstånd blir således extra viktigt, i dubbel bemärkelse – sikten är sämre och vägbanan är hal.

Läs mer på Expressen